Annons
Annons
Annons
Annons

Publicerat: 31 januari 2015

Jag har ingen ”succé story” att berätta

Audience Listening To Presentation At Conference

150 nyföretagare eller blivande företagare samlas till en informationsdag från myndigheter, Starta Företagaren i Malmö. Det är toppen, nåt liknande fanns inte när jag startade för 21 år sedan. Det var mycket att gissa sig fram till samt att myndigheters bemötande till en okunnig företagare kunde varit något trevligare.

Förmodligen en hel del korvstoppning och tråksaker som momssatser och deklarationer, men dock nödvändiga. Förhoppningsvis en del skojiga saker om marknadsföring och affärsidéer också. Jag är inbjuden som inspirationsföreläsare i rollen som företagare. På 20 minuter ska jag göra vad jag kan för att ge en positivitetsinjektion till nyföretagare. Ska jag berätta min successtory? Oh, no, jag har ingen sucesstory att berätta. Jag berättar istället om vår totala katastroföppning här för snart 13 år sedan, hur vi tog oss upp från katastrofen och vad vi lärde oss av det. Jag tror att inspiration inte enbart kommer från de lyckliga sagorna som händer så få, inspiration kommer även från  händelser där både misslyckanden, felsatsningar och tankevurpor får vara en del. Jag tror att man måste våga göra felen för att bli bättre, men också inse vilka de var och  dela med sig av dem.

Jag blir själv peppad och inspirerad av de här 20 minuterna. Kanske för att jag är stolt över att vi trodde så mycket på det vi ville med vår verksamhet och för att jag vet hur det var då och jag vet hur det är nu. Om jag inte hade trott så mycket på att vi skulle fixa det här så hade jag fortfarande suttit på kökstrappan och gråtit som jag gjorde den där katastrofkvällen.

Publicerat: 30 januari 2015

Semmelwrap- Hastighetsrekord i produktlivscykeln?

semmelwrap kollage

Likt Tures Sventon gillar jag att gå till botten med saker och ting, särskilt när det kommer till innovationer.

Innovationen Semmelwrapen lanserades för ungefär en vecka sedan, early adopters kastade sig över den likt hungriga hyenor och i en allians mellan sociala och traditionella media har den redan landat hos den tidiga majoriteten av konsumenter. Detta måste vara ett hastighetsrekord i att låta en produkt vandra mellan målgrupper i produktlivscykeln.

Patent och registreringsverket har redan hunnit recensera produkten och belyser det brillianta i att upphovsmakaren Mattias Ljungeberg (på bilden) och bageriet Tösses inte hävdar äganderätt utan låter detta vara ”öppen mat” vilket förmodligen hjälpt till i spridningen. Men man skulle kunna argumentera att Tösses gått lite väl långt i öppenheten kring produkten, trotts mediasuccén finns den inte på deras mediokra hemsida.

Vad man nu undrar som entreprenör är hur kommer detta påverka årets semelsäsong? Hittills kan man iaktta en ca 20% ökning i trafiken kring Semlor och det kanske är en indikator att årets försäljning kan gå förbi toppåret 2013.

graf 1

Diagrammet visar sökvolymerna kring den årligt cykliska produkten Semla. I nedre högra hörnet kan man se hur statistik kring Semmelwrap börjar visas.

Förutom den kortsiktiga framgången som denna innovation verkar bidra med till Semelindustrin som helhet undrar man ju hur det ser ut med långsiktigheten. Ska man köpa aktier i Semelwrapbolaget om de lägger ut en crowd equity kampanj imorgon?

Vi skulle kunna kolla på New Yorks motsvarighet The Cronut, en blandning av doughnut och croissant som lanserades av bagaren Dominique Ansel för ett par år sedan. I diagrammet nedan kan vi se sökvolymerna och att intresset droppar ganska snabbt.

graf 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men om man å andra sidan väger in intresset för upphovsmannen så är det betydligt mer hållbart över tid.

Kontentan blir att innovationer i form av sammanslagning av två hittills kända koncept mår bra av att hållas öppna, dvs inte låsas inne av olika former av immaterialrätter men man bör vara ganska noggrann att med att associera sig som upphovsperson om man vill få  långsiktiga effekter.

Publicerat: 27 januari 2015

Så kan du skapa värde för andra och dig själv – både i själen och i resultatrapporten

Snow in woman hands

I förra veckan gav jag bort mitt nätverk. Jag tog inget betalt. Jag tvekade aldrig. Det fick mig att må oerhört bra. Jag är dessutom övertygad om att det någonstans i framtiden, på något sätt, kommer att visa sig på sista raden i en resultaträkning. Även om jag ännu inte vet hur.

Jag gav bort mitt nätverk till en person som jag nyligen hade träffat och vars historia jag just fått ta del av. Han är driven entreprenör som har bott, studerat och drivit företag i Sverige i sex år. Han har anordnat konferenser och byggt entreprenörnätverk. Han satsar så hårt på sitt företag att han knappt plockat ut lön på sista tiden. Alla pengar har återinvesterats i bolaget och hans stora framtidsplaner. På grund av denna satsning blev han plötsligt hotad av utvisning – och det med bara några veckors varsel.

Eftersom han inte tagit ut tillräckligt med lön anses han inte bidra tillräckligt till Sverige för att få stanna här. När han i god tro har trott att det var en uppoffring från hans sida att leva på luft för att lyfta sitt bolag och kanske på sikt kunna anställa medarbetare tyckte Sverige uppenbarligen annorlunda. Att han skapat stort värde i samhället där han lever med sin flickvän under många år syntes inte på lönekontot och då anser samhället inte att det är ett äkta värde. Sverige valde att vända honom ryggen.

För att lösa detta behövde han snabbt, på mindre än tre veckor, hitta en tillräckligt stor intäkt för att kunna försöka skjuta på utvisningsbeslutet. Det var därför jag gav bort mitt nätverk. Jag gav honom mina kontakter och jag delade hans berättelse i mina digitala nätverk. Jag fick ett överväldigande gehör och hundratals fantastiska människor ställde genast upp. På mindre än tre dygn regnade nästan 40 erbjudanden om jobb och konsultuppdrag in. Min vän hade köpt sig lite mer tid och jag hade bidragit, om än så lite.

Att ge bort sitt nätverk till någon i en så pass utsatt situation känns nog självklart för de flesta. Men i denna typ av handlingar ligger mer värde än bara ren medmänsklighet. Jag är övertygad om att den bästa affärsidén oavsett bransch ligger just i att ge bort saker. Det kan vara ditt nätverk, din kunskap, dina idéer eller dina fysiska ting. Genom att ge bort saker skapar du värde i andra människors liv och när du gör det bygger du relationer. Vad du än tar dig för som entreprenör är relationer det viktigaste du har. Ingen produkt, inget verktyg, ingen tjänst och ingen app säljer sig själv. Allt börjar alltid med relationer och allt bygger på relationer. Den som förtjänar flest och starkast relationer kommer också att bli mest framgångsrik. Och relationer är verkligen något man endast kan förtjäna. Det är därför jag ger bort saker. Jag ger bort mina kontakter, min kunskap och mina idéer till vem som än ber om dem. Inte hela tiden men minst en gång per dag. Jag ger bort dem utan att ta betalt och utan att kräva något i gengäld. Det är en sådan människa jag vill vara. Det är en sådan företagare jag vill vara. Och det är precis så jag skapar värde för andra och för mig själv – både i själen och i resultatrapporten.

Här finner du fler inlägg  av Nils Von Heijne

fokusera för att lyckasDu måst fokusera
för att lyckas – Eller?

 

Skola för entreprenörerVar är skolan
för entreprenörer?

 

 

nilsvonheijneNils von Heijne är delägare och Creative Director på den digitala kommunikationsbyrån Pronto. Han är en flitigt anlitad föreläsare och har startat en rad olika bolag med fokus på den digitala världen.

Publicerat: 26 januari 2015

De fem viktigaste böckerna som format mitt entreprenörskap

Företagsamt

Att vara entreprenör är till stor del att lära sig saker konstant. Speciellt för mig som inte kommer från en familj med tradition av att vara företage, är det väldigt mycket att lära sig själv saker. Böcker är ett utmärkt sätt att göra det på – även om det absolut bästa sättet är att göra misstag och ta konsekvenserna.

När jag reflekterar tillbaka på hur jag har lärt mig saker, så är det några böcker som ticker ut.

1. The Goal av Eliyahu M. Goldratt

Denna bok, som är en blandning av facklitteratur och skönlitteratur, är en av de första och en av de som berört mig mest när jag blev företagare, redan på tiden när jag startade Contentor. Boken handlar om en projektledare, som får ansvar för en fabrik och att rädda den från att gå i konkurs. Boken har en del år på nacken, men dess teorier och sättet den förklarar det på gör den läsvärd än idag. Det som boken gör bra är att den illustrerar koncepten Critical Chain Management och Theory of Constraints. De förklarar att det kan vara farligt att effektivisera för mycket, för då kan det bli dåligt för helheten. Den belyser även vikten av att alltid leta efter den största flaskhalsen och att fokusera på att lösa just den. Allt annat är slöseri på tid.
Boken i sig själv handlar inte om entreprenörskap, men sättet att angripa problem och förstå helheten som den beskriver är något alla entreprenörer har nytta av.

2. Don’t Sweat the Small Stuff av Richard Carlson

En bok jag läste under en period i livet då jag hade det rätt tufft. Denna bok är den absolut viktigaste boken jag har läst när det kommer till att hinna med saker, och att inte stressa. Precis som titeln säger handlar den om en enda sak egentligen: Att inte bry sig för mycket. Det hela blir ännu tydligare om man även tar in undertiteln: Don’t Sweat the Small Stuff (and it’s all small stuff). Snabbläst, men med djupa insikter, är detta en bok jag rekommenderar till alla som känner att tiden inte riktigt räcker till.

3. Rich Dad, Poor Dad av Robert T Kiyosaki

Detta är lite utav en kontroversiell bok, som också påverkade mig tidigt när jag startade bolag. En bok som jag tror många unga företagare har läst, och blivit inspirerad av. Den är kontroversiell då den bygger på en påhittat historia, vilket inte riktigt framkommer i boken. Men den är värd att läsa, om inget annat för att den ger en inblick i ekonomi och att det är viktigt att tänka att ens egen tid också kostar pengar. Man får inte lura sig själv att inte värdesätta sin egna tid, och det är viktigt att försöka få andra att tjäna pengar i ens verksamheter. Men den ska tas med en nypa salt – riktigt så enkel som boken beskriver verkligheten är det inte.

4. Thinking Fast and Slow av Daniel Kahneman

En av de senaste böckerna jag har läst, den är fantastiskt bra, även om den är fantastiskt tjock. Det kändes som den hade nya insikter på varje sida, och mycket som är direkt kopplat till ledarskap, marknadsföring eller självledarskap. Det viktigaste som jag tar med mig är: Vi människor är byggda för att se samband, även där samband inte alltid finns. Detta gör att du inte kan lita på ditt eget omdöme eller din magkänsla. Vi är nämligen väldigt bra på att lura oss själva! Men utöver detta innehåller boken otaliga andra insikter också.

5. Developing the Leaders Around You av John C. Maxwell

Den viktigaste boken ledarskapsmässigt, jag läste den redan på tiden när jag var med och startade upp Student Network. Egentligen ett väldig enkelt huvudbudskap i boken – anställ bara personer som är bättre än dig själv. Men den ger många bra tips och insikter i vad du som ledare kan göra för att hålla motivation uppe, hur du ska tänka som ledare och hur du kan identifiera bra personer.

Alla dessa böcker vill jag varmt rekommendera. Finns säkert flera som är bättre och går in på liknande teman, men just dessa var de som färgade mig i mitt entreprenörskap. Vilka böcker påverkade dig starkast?

Läs ett till inlägg av Karsten!

preview_COLOURBOX5081259Transparens- en inställning och en prioritering

 

 

Karsten DeppertKarsten är född i Tyskland, men nu bosatt i Skåne.
Han har både startat Contentor och ligger bakom företags-communityn Mindpark.

 

Publicerat: 24 januari 2015

Det är precis som om regeringen raderar en funktion i samhället

Företagsamt

Nu börjar jag bli riktigt bekymrad för hur regeringen ser på företagens roll i vårt samhälle och för jobbens skull. Det skrivs metervisa spalter med bekymmersamma citat om arbetslösheten och hur den ska lösas med diverse åtgärder. Jag ryser vid tanken på att en nybakad student genast blir en åtgärd som kostar samhället pengar, istället för att möjligheter skapas så den nybakade studenten blir en del av ett team på en arbetsplats. Ja, jag ryser.

I alla dessa spaltmetrar av debattartiklar har jag fortfarande inte lyckats hitta orden företag, företagare, småföretagare, jobbskapare eller näringsliv. Det är precis som om regeringen raderar denna funktion i samhället, en funktion där 4 av 5 jobb skapas. Det är lika med att radera behovet av riktiga jobb.

Jag har ställt 3 frågor på twitter till Mikael Damberg, näringsminister, Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister och Socialdemokraterna. 3 frågor som jag upprepar varje dag tills jag får ett svar.

1. Vad får er att tro att småföretag, som står för 4 av 5 jobb, skulle anställa fler och ej färre då kostnaden blir högre?

2. Varför skulle högre kostnader på arbete ge fler jobb till ungdomar, de som behöver en fot in?

3. Hur ska företag kunna planera när förutsättningarna ändras ideligen?

Jag fick ett magert svar från Johanssons pressekreterare att subventionerna och traineejobben gör det lättare att anställa. Men herregud, de har verkligen inte fattat något – jag vill inte ha bidrag, jag vill ha förutsättningar för att kunna anställa arbetskraft!

Idag läser jag vidare om hur regeringens arbete med jämställdhet ska prioriteras, löner ska bli jämlika och likaså barnomsorgen. Vidare trycker man på att vi har en jämställd regering med lika många kvinnor som män på posterna.  Man vill öka jämställdhet genom att öka bemanning i äldrevården så kvinnor inte tar på sig ansvaret att vårda sina anhöriga. Fina tankar. Men inte ett ord om företagandets roll ( som vanligt) i deras artikel där man förordar jämställdhet.

Samtidigt väljer man att avsluta förebildsprojektet Ambassadörer för kvinnors företagande då man vet (undantaget regeringen då) att när fler kvinnor driver företag ökar jämställdheten och tillväxten samt att nya branscher växer fram, regeringen väljer att jobba för att valfrihet inom vård, skola och omsorg ska begränsas, en sektor där många kvinnor startat företag, regeringen väljer att minska RUT-avdraget, också en sektor där många kvinnor startar företag, regeringen jobbar också för att rabatten på arbetsgivaravgifter för unga ska bort, ett hårt slag inte minst i min bransch, restaurangbranschen, där många unga kvinnor får sitt första riktiga jobb.

Siffror som detta pressmeddelande presenterar borde regering och ministrar ta del av då det är glädjande för jämställdheten i näringslivet och jag är övertygad om att förebildsprojektet har haft sin del del i att öka dessa siffror! http://www.tillvaxtverket.se/sidhuvud/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/antaletforetagsomdrivsavkvinnorfortsatterattoka.5.3453fc5214836a9a4726812d.html

Skulle vara mycket intressant om regeringen kunde utveckla sig i den frågan, jämställdhet i näringslivet! Fast det är klart, om varken företag, företagare, jobbskapare och näringsliv existerar så behöver man inte heller ta ställning om detta.

PS: På söndag 16.00  18.00 deltar jag i P1 Debatt angående ungdomsarbetslösheten: Lyssna gärna!

 

Läs fler inlägg från Jeanett 

frustrated manFör de flesta går drömmen
i kras när banken kopplas in

 

 

jeanett-2Vågar jag servera mat i fortsättningen?

 

Publicerat: 23 januari 2015

Svår balansgång mellan affärsmässighet och opinionsbildning

Företagsamt

När jag startade företag fick jag en plattform där jag kunde driva frågor som jag tyckte var viktiga. Som storköpare av livsmedel kunde jag plötsligt ställa lite krav på produkter jag köpte. Det var något annat än att påverka som enskild konsument. Leverantörerna började lyssna på mig. I takt med att jag fick allt fler kunder, blev jag lite av en makthavare. Jag var och är engagerad i allt från E-nummer och bekämpningsmedel till hormonstörande ämnen i förpackningar och palmolja som ger upphov till skövling av regnskog.  

Jag blir numera anlitad som föreläsare för att prata om klimatsmart mat där jag bl.a. visar hur mycket utsläpp olika råvaror genererar och hur liten roll transporterna av mat spelar i sammanhanget. Jag lär ut hur man kan ta hand om rester och försöker inspirera till att äta mindre kött och framförallt att äta mindre rött kött. Ibland deltar jag i paneldebatter på konferenser. Min drivkraft är fakta och kunskap. Jag vill bidra och verka för det som är bäst för hälsa och miljö. Jag vill skapa opinion och t.ex. förändra svenskarnas attityd till kött och E-nummer. Sen är det ju trevligt om fler vill köpa mina matkassar när de hört mig prata. Det blir business för mig samtidigt som de som köper sänker sina matrelaterade utsläpp av växthusgaser.

Jag vill känna mig helt fri att argumentera för ”den goda saken” när jag står på scen och även i sociala medier. Ibland känner jag mig dock begränsad av att jag samtidigt driver ett företag. Jag måste också vara affärsmässig när jag är ute och föreläser eller debatterar. Mitt företag är inte hundra procent miljövänligt. Vi levererar t.ex. kött trots att det genererar stora utsläpp. Innehållet i våra matkassar är inte hundra procent ekologiskt även om jag verkligen tror på ett ekologiskt kretsloppstänkande. Det vore bättre för miljön om alla åt vegetariskt och ekologiskt och jag känner ibland att jag hycklar när jag säljer kassar med kött och konventionellt odlade råvaror. Men då skulle vi troligen inte sälja så många kassar. De flesta vill ha kött, fisk och fågel på sin meny. Jag försvarar mig med att det är bra att jag driver ett lite större bolag och därmed påverkar en större grupp människor att äta lite bättre, äta lite mer vegetariskt och lite mer ekologiskt istället för att sälja en helt ekologisk kasse som några få har råd med eller en vegansk kasse som nästan ingen vill ha. Eftersom jag säljer matkassar med en ganska stor del icke-ekologiskt innehåll drar jag mig för att gå in i debatten om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk för att jag är rädd att få kritik för min verksamhet.

Jag hänger inte heller ut mina leverantörer och samarbetspartners offentligt, t.ex. i sociala medier om jag skulle ogilla någon av deras produkter eller utspel. Det vore dålig affärssed och skulle förstöra vårt samarbete. Då tar jag hellre upp eventuella problem som uppstår internt och då framförallt om de berör oss. Däremot kan jag gå hårt emot andra producenter och livsmedelskedjor på twitter för dålig service, för att de säljer produkter med en massa E-nummer eller för  att de beter sig monopolistiskt mot små leverantörer. Det blir egentligen ganska skevt och skulle aldrig hålla för en objektivt undersökande journalist. Jag skriver inte heller alltför mycket negativt om t.ex. industriellt framställd citronsyra (E330) trots att jag ogillar det, men det är en tillsats som vi själva har svårt att undvika i kassarna. Det finns i så många produkter och jag vill inte väcka den björn som sover trots att jag tycker att folk har rätt att få veta hur citronsyra framställs.

Kanske måste jag bara acceptera att jag är en affärskvinna och inte en objektivt undersökande journalist? Jag är inte objektiv utan går ständigt balansgång mellan att vara affärsmässig och att vilja rapportera precis som det är. Jag har propagerat så hårt för fördelarna med att äta mindre kött att en av mina kunder blivit vegan. Därmed kunde hon inte längre vara kund hos oss.  Där var jag en så duktig opinionsbildare att det drabbade min verksamhet. Men då valde jag att se det som en vinst i alla fall, rent miljömässigt.

Tips till liknande inlägg

liselotte 190115Mod att bryta mönster
Han frågar: Hur många
av er har secondhandkläder
på er här idag? 

Group of people in protective suit inspecting chili pepperKonsumenterna tror att de lever i ett reglerat samhälle
Eftersom styrelsen nog kan sägas vara experter inom
konsumentområdet, kan de konstatera att samhället
till stor del är oreglerat.

 

 

Publicerat: 20 januari 2015

Mod att bryta mönster

liselotte 190115

Han frågar: Hur många av er har secondhandkläder eller remake på er här idag? Fem personer räcker upp handen och då är jag en av dom.

Jag kommer ihåg när jag satt på nordiska ministerrådets möte om hållbart mode. Som en katt bland hermelinerna, refo med alla stora varumärken, både privata aktörer och sådana som höll på med återvinning. Det gick väl in 150 personer i salen med folk från alltifrån HM till Myrorna. Vår konferencier var en påläst kille som startade med uppvärmning. Enkla frågor och handuppräckning som svar. Ni vet kanske hur det blir, man räcker upp handen och tittar sig omkring för att försöka bilda sig en uppfattning om hur dom andra tänker.

Fem av 150 personer i en initierad församling av personer som arbetar med hållbarhet i olika former. Kanske var det några som hade sina bästa remakes i tvätten så det inte gick att ha på sig just denna dag, men en skrämmande låg siffra på att omsätta prat i handling, d.v.s. göra en walk the talk.

Vi hade spanare på Formex i veckan som var, och det är som vanligt helt fantastiskt med inspiration, trender och intryck. Läs bloggen därifrån. Men att gå från föredraget om trender där man lyfter fram hållbarhet, direkt ut i hallen med en otrolig mängd massproducerade saker som kostar väldigt, väldigt lite i inköpspris, gör att det brinner i min hjärna.

Min stora utmaning just nu är att få fler att våga bryta mönster, att börja göra det man står och pratar om och att bli de verkliga förebilder som behövs för att vi ska ändra vårt beteende. Det hjälper inte att visa isbjörnar på krympande isflak, tala om att bomullen sänker grundvattennivån i Pakistan, att arbetarna i textilfabrikerna jobbar under usla villkor när vi fortfarande kan köpa en tshirt för 59 kr, i bomull.

Alla fattar att det är något lurt men det ska lösas någon annanstans, på ett toppmöte med en massa gubbs som tog privatjet för att hinna eller i maktens korridorer av politiker som jobbar på strategisk nivå. Tänk att det tror inte jag. Jag tror att det börjar med dig och mig. Att vi gör lite annorlunda för att det ska bli ett nytt resultat. Fler som gör de små sakerna oftare och varje gång, för att det är viktigt att barnen slipper kli på kroppen av alla kemikalier, att fler får jobb i närområdet och att vi gör vad vi kan för att minska sopberget. Att vi har modet att bryta vårt vanliga mönster och göra på ett nytt sätt för att få ett nytt resultat.

Publicerat: 17 januari 2015

Avkopplad, bortkopplad och nerkopplad!

Extreme ski race

6 dagar i pisten i de franska alperna är en perfekt avkoppling för mig. Sen jag var liten har snö varit en vara jag gillar, jag är född och uppvuxen i Norbotten. Mina första slalomskidor var ett par Blue Master med skruvade stålkanter och mina första slalompjäxor var av märket Caber, i svart läder och smala tunna spännen. Svinkalla! Ni som är gamla i slalomgemet vet vad jag pratar om! Jag är tacksam att tekniken i den tillverkningen gått framåt genom åren eftersom jag minns när mina föräldrar fick lägga på en rem för att hinna med sin 7-åriga dotter i backarna i Riksgränsen. Hon kunde nämligen inte bromsa så bra med skidor som var tunga som stockar och rädsla var något hon inte visste så mycket om! Haha, goa minnen!

Sedan våra egna barn var 3 och 5 år gamla har vi varje år tragglat med dem i någon backe i de svenska fjällen. Det har gråtits för tunga pjäxor och blöta handskar, det har tjoats i backen när farten kommer, vi har kört med selar och linor och skidskolorna har fått sin beskärda del. Men det har betalat sig bra tycker jag då vi under barnens sena tonår skippade de svenska fjällen och bilade till Italiens backar istället. Idag åker de på sina egna skidresor och jag och maken får åka på våra egna. Så mycket billigare det blev helt plötsligt!

Idag (läs torsdag) åker vi hem efter en vecka i Morzine. Mycket snö har lyst med sin frånvaro, regnet i byn däremot har varit välbesökt, många, många pister har varit stängda, men här har alla slitit och jobbat hårt för att vi turister ska få utlopp för vår önskan att slänga oss utför backarna, ta liften upp igen för att åka ner igen, och upp igen. Lite tur på vår sida och solen och kylan dök upp under några dagar. Jag känner lite ledsamhet för de näringsidkare som inte ens öppnat sin verksamhet i år, eller matställen i backen som står tomma dag efter dag eftersom det är för lite folk här p g a vädret och snöbristen. De som bott här hela sitt liv har aldrig varit med om ett väder som detta. Är det en vädertrend eller en enstaka händelse? Jag hoppas på det sista men är osäker där.

Men herregud vad vi har kopplat av, kopplat ner och kopplat bort! Att som företagare våga göra det är ingen självklarhet, det frestar lite på ”tänk om jag missar någon bra affär” och de inte återkommer? Enkelt löst. Vi kollar mailen, (kopplar inte bortt helt 100, så modiga är vi inte) skickar ett kort svar att vi återkommer om en vecka och får svar. – Njut, koppla av, det är ni värda! Ja, det tycker jag med! Och kunderna väntar, det tackar vi för!

Notering 1: På transferresan till Geneve körde vi genom många små orter, lite som i Skåne bara lite fler backar. Här gör man inte bara ost, nä, här tillverkas det kabiner till liftarna i en by, stålvajrar till liftarna i en annan, sittliftar i en tredje. På någons bakgård stod åtskilliga pistmaskiner, kanske för uthyrning eller försäljning? Inte direkt en marknad för småorterna i Skåne, det gäller att finnas där marknaden finns!

Notering 2: Om man har en turistinformation på flygplatsen – är det inte bra om de ger till att börja med fullständig information och sedan även rätt information?

Notering 3: När man anländer till flygplatshotellet är det stängt, man ombeds på en lapp på dörren att gå en 200 m mörk väg till ett annat hotell för att hämta en lapp med en nyckelkod och betala 78 cent i skatt. Att köpa en flaska vatten är fullständigt omöjligt i denna ödsliga del av Geneve och att dricka vattnet ur hotellets kran var inte ens ett alternativ. Den tunna filten som skulle tjänstgöra som täcke fick kompletteras med fullständig skidmundering för att jag inte skulle frysa ihjäl under natten och den döda kackerlackan som låg vid trappan på kvällen, ja, den låg kvar vid frukosten. De kallar sig 3 star, skulle kalla det -3 bottennapp!

Vår underbara vecka avslutades med en inte lika underbar sista natt, men man lär så länge man lever och reser man så har man alltid nåt att berätta, som någon sa!

Publicerat: 14 januari 2015

Mäta allt digitalt och samla all data? Orka!

businessman drawing diagram

En gång i tiden studerade jag vid Handelshögskolan i Stockholm. Under studierna insåg jag ganska snabbt att det mesta som rörde företagsekonomi och nationalekonomi handlade om siffror. Vi gjorde beräkningar och matade in data i Excel, SPSS och andra statistikverktyg. Jag tyckte inte alls att det var kul. Snarare vantrivdes jag under de lektionerna och längtade bort från dataskärmen. Det var kanske därför inte helt förvånande att jag snabbt valde en annan bana och fokuserade på kommunikation och marknadsföring som gav mer utrymme för lek och kreativitet i arbetet.

Under mer än tio år i kommunikationsbranschen har jag fått vara kreativ, leka och skapa kommunikationskoncept utifrån hur det mänskliga psyket fungerar och hur man engagerar människor i varumärken, tjänster och produkter. Den världen befinner sig dock nu i en radikal förändringsprocess. En process där kreativitet behöver kombineras med data i högre utsträckning och som därför tvingar mig tillbaka till världen av data och statistik. Men skillnaden är att jag nu välkomnar den världen. Jag ser hur mätning och data höja kreativiteten ännu en nivå i mitt arbete och låta mig leverera ännu bättre till våra kunder.

Inom digital kommunikation har man under många år fått gå mycket på magkänsla som kommunikatör. Visst finns det forskning och teorier att luta sig mot men främst har man fått arbeta baserat på en kombination av erfarenhet och nyfikenhet. När jag började i, den då nyfödda, branschen kunde man knappt alls mäta effekten av sin digitala kommunikation. Under de senaste åren har många verktyg dykt upp för att mäta allt ifrån hemsidestrafik och nyhetsbrevsläsningar till graden av engagemang på Facebook, YouTube och Twitter. Men det är först nu du kan mäta värdet i hela det digitala ekosystemet och sätta kronor och ören på din digitala kommunikation. För företag av alla storlekar och i princip i alla branscher kommer detta vara nyckeln för framtida framgångsrik marknadsföring. Man måste helt enkelt börja mäta och gräva runt i sin data om man ska fortsätta vara konkurrenskraftig.

Eftersom jag själv börjat arbeta mer med detta tänkte jag passa på att dela med mig av ett av de sätt man som företagare kan använda för att mäta just värdet och effekten av sin digital kommunikation.

Så mäter du ROI av digital kommunikation i fem enkla steg:

1. Kartlägg ditt digitala ekosystem
Identifiera vilka digitala kanaler och mätpunkter du har i din kommunikation idag (t.ex. hemsida, blogg, Facebooksida, nyhetsbrev, mobilapp etc.) samt var din målgrupp befinner sig (t.ex. Facebook, YouTube, Instagram etc.). Detta ger grunden till den helhetsnärvaro du sedan kan mäta resultatet av.

2. Identifiera nyckelmått för konvertering
Är din viktigaste digitala konvertering aktiviteter kopplade till köp, kontaktformulär, besökstider eller något annat? När nyckelkonverteringarna väl är satta lägger du in dem i ditt digitala  analysverktyg. I Google Analytics (som är vanligast) hittar du detta under “Conversions -> Goals” i sidomenyn.

3. Skapa segment av besökare
Segmentera upp din målgrupp utifrån vad du vill mäta. Du kanske vill jämföra värdet av trafik från olika kanaler, innehållstyper, teman, kampanjer eller format? Dessa utgör då dina olika segment.

4. Använd spårningsbara länkar i all din digitala kommunikation
Spårningsbara länkar (”smarta länkar”) kan du sätta upp gratis via Google URL Builder i kombination med Bit.ly (Bit.ly används främst för att göra länken kortare men ger även mätbar data). Länkarna använder du därefter för all din digitala kommunikation i de kanaler du har anpassat dem för. Om du t.ex. vill jämföra värdet av kommunikationen på Facebook gentemot Twitter, skapar du en länk för Facebook och en annan för Twitter. Detta ger dig därefter direkt statistik i Google Analytics som filtrerar trafiken från länkarna till dina olika uppsatta segment. I den statistiken kan du se vilken trafik (dvs. vilket segment) som ger dig störst värde.

5. Mät statistiska samband med regressionsanalys
När du väl har konverteringsmål definierade, segment taggade i länkarna och trafik kartlagd i ditt digitala ekosystem så är du redo att dra riktiga slutsatser. Du kan nu se vilken ROI som genereras av olika segment, kampanjer och inkommande trafikkällor. Genom att mata in datapunkter från alla dina digitala källor (dvs. allt ifrån Facebook-likes till köp) i Excel kan du göra regressionsanalyser som kan ge dig helt nya insikter.

För den som vill lära sig ännu mer har jag nyligen hållit i ett seminarium på ämnet mätning av digital ROI som man kan lyssna på för att få fler detaljer.

När jag idag ser tillbaka på de tråkiga timmarna framför min datorskärm i klassrummet kan jag förvisso ångra att jag inte redan då såg potentialen i statistik för min framtida karriär, men den främsta insikten för mig är att alla branscher ständigt förändras och att det bästa sättet att nå framgång är att just förändras i samma takt som (eller aningen snabbare än) sin omgivning.

Nils von Heijne är delägare och Creative Director på den digitala kommunikationsbyrån Pronto. Han är en flitigt anlitad föreläsare och har startat en rad olika bolag med fokus på den digitala världen.

Publicerat: 13 januari 2015

Köttar på min Lutherlista

150112

Då är det bara att bita ihop och kötta sig igenom listan. Att kötta använder sonen när man ska göra något drygt, tråkigt men nödvändigt. I hans fall ofta spanska verb eller ett kapitel i matte. I mitt är det att rensa upp efter alla event som refo hade i decemberIbland finns det ingen fiffig genväg eller ett smart sätt. 

Ni kanske har ordning på alla saker hela tiden? Jag har ordning i huvudet men blir det mycket hopar sig saker som jag ska ta sen. Nu står det grejer överallt, både hemma, i bilen och på showroomet. I bästa fall står dom i någon slags ordning, men nej…..så nu är det alltifrån att packa upp lådor, maila nya kontaktpersoner och skaffa en överblick var det brinner mest just nu, med det vi har lovat.

Är det med att uppdatera webben, skaffa fler återförsäljare eller göra en riktig produktionsplan? Inget konstigt allt står på en entreprenörs och företagare lista när det nya året börjar.

Jag startar med lådorna och hoppas att läget klarnar. Medan jag gör praktiska saker tänker jag bra har jag märkt. Antar att det är ett sätt för hjärnan att sortera intryck och hjälpa mig att koppla ihop min magkänsla med analysen. Just nu funderar jag på varför jag valde att bejaka Luther och jobba på listan istället för att starta det nya året med saker jag tycker är kul och så får de tråkigare aktiviteterna antingen lösa sig eller tas tag i när det är dags?

Det plingar i min telefon och med versaler står det: JAG FICK DET, jag har ett JOBB!

Mailet är från en av personerna som har jobbat under en tid i refo och som jag förra veckan kunde ge personliga referenser på frågan från rekryteraren. Referenserna är inte exakt på yrkeskunskaperna som behövs för det här jobbet utan verkligen personliga. Styrkor, grejer att jobba på, målinriktning och annat som vi har lärt oss om varandra över tiden när vi gjort saker tillsammans.

Jag fortsätter att kötta på min lista men nu småsjungande.

Plötsligt händer det…..listan känns mindre tung eller man får ett jobb. Ett riktigt jobb! Vill du läsa mer om hur vi träffades så gör du det här.